Mys (9 arbetsdagar kvar)

Nystädat på skrivbordet tillika datorhörnan. Ett lugn infinner sig när det är lite ordnat åtminstone, och jag njuter av att lyssnmca på min musik. I denna stund är jag lycklig. Det har varit många sådana tillfällen senaste tiden, vilket ju är underbart. Mat i magen, ingen stress och ångest, bra musik, en Sambo som sitter och läser i rummet intill. Mmm...

Eller, nu verkar han faktiskt prata i telefon. Han skulle försöka få tag på sin syster och kolla om hon kan ge oss tak över huvudet om vi åker till Stockholm direkt semestern startar. Det är visst svårt att få tag på henne, hon kommer hem rätt sent om kvällarna, men det ska nog gå. Det börjar bli lite bråttom med att boka biljetter, och jag vill verkligen komma iväg. Tänka sig, om vi tar oss dit är det vår första gemensamma resa på 6,5 år... hemskt egentligen. Bättre sent än aldrig?

Det tråkiga är att det bor så många bra människor i huvudstaden att jag får lite ångest. Vill ju besöka dem allihop, men vi kommer förmodligen bara att stanna 3-4 dagar och med shopping och annat kul man vill hinna med blir det väldigt tajt. Får väl helt enkelt försöka träffa ett fåtal den här gången, och sedan planera in fler resor för att träffa andra. Jag önskar jag var en sån där världsvan typ, som min väninna Världsresenären som har varit precis överallt (nästan i alla fall). För henne är en tripp till Stockholm vardagsmat, hon flyger och flänger så gott som jämt. Jaja, man får väl hoppas på att även Sambon snart får fast tjänst så ekonomin förbättras. Det har varit lite knapert senaste månaderna, så det är mycket välkommen kan man säga. Och när det väl blir så, kommer jag att försöka resa lite mer.

Tills dess får jag sitta här vid datorn och filosofera och drömma om hur annorlunda och hur mycket bättre allt kommer bli i framtiden. Fast jag vet ju att jag egentligen borde leva just nu istället för att sikta på framtiden. Besvikelsen kan nog bli stor om man så småningom inser att man inte tagit tillvara på dagarna. Och det finns ju inga garantier för att allt kommer bli så himla mycket bättre, så det är lika bra att leva och må nu när allt känns bra!

På tal om något helt annat så vill jag ha en Di Leva-vattenkanna. En helskön pryl, ju!