Det snurrar på

Arbetstempot trappas upp ganska raskt, men något har hänt med min förmåga att hantera det. Under de 2½ åren sedan jag börjat jobba har jag förändrats ifråga om stress. Från början och en lång tid framöver hade jag stora problem med stresshanteringen. Jobbrelaterade tankar susade genom huvudet även efter arbetsdagens slut, och inkräktade på min fritid (övertid, någon?).

Ikväll insåg jag dock att jag har ett antal projekt på gång just nu, vissa längre framskridna än andra, och ett gäng deadlines att hålla de närmaste veckorna. Samtidigt sitter jag i festkommittén för nästa firmafest som också måste planeras. Och när man kommer hem vill man ju vara en trevlig flickvän, och helst inte somna i soffan direkt.

Dock, trots denna vetskap, känner jag ett lugn. Jag är bara människa, det är ingen anledning att redan stressa upp sig över att inte hinna. Jag får ta det en dag i taget och beta av projekten ett efter ett. Så mycket lättare att ha en sådan inställning.

Jag är inne i en period av självutveckling och ställer mig hela tiden frågor om vem jag är och vad jag vill. Fyllde på önskelistan härom kvällen med ett gäng böcker i ämnet, och kommer att försöka få tag på åtminstone några av dessa framöver. Tills dess kan jag börja med de som står hemma i hyllan (om snabbläsning och lite annat).

Ett pågående litet projekt hemma just nu är att lära mig jonglera. Det går sakta, men framåt åtminstone. Med en del träning till ska jag nog kunna hålla bollarna i luften hyggligt. Lustigt förresten, att hålla många bollar i luften är ju precis vad jag gör på arbetet hela dagarna – klyschigt men sant :-)