Åter till vardagen

Nu är det verkligen vardag igen – de sista arbetskamraterna återvände idag från sina semestrar. Om ett tag kommer det vara högt tempo som gäller, troligen mycket högre än förr. Eller i alla fall större, viktigare och fler projekt än tidigare. Jag känner tempot trappas upp så sakteliga, och med den kommer ångesten... jag tycker verkligen inte om att känna så här. Det är en oro över hur mycket man orkar med, hur man ska hinna lägga ned det arbete som krävs. Samtidigt är det roligt, men jag har en olustig känsla i bröstet ändå. Det kanske visar sig att det bara är inspirerande och roligt, men jag är tveksam än så länge...

Tur i vilket fall att jag håller på att skaffa mig en meningsfull fritid.