Det är hundra miljarder saker att tänka på och fixa, och idag är jag fullständigt utpumpad. Jag var millimeter från att börja stortjuta på kontoret idag, sån stress är verkligen inte kul. Det tog mig ett par timmar att varva ner när jag kom hem, och det först när jag lyckades somna i 1½ timme. Hade inte sambon tjatat på mig hade jag nog sovit för natten redan vid 18-tiden.
Papper och grejer kring nya lägenheten. Oron över hur jag ska klara mig i Stockholm. Vilka saker ska vi ha kvar och vad gör vi med resten? Måste tvätta upp massor av sängkläder, badlakan, dukar - you name it. Söka jobb! Och annars då - skola? Får jag verkligen studiemedel? A-kassan inte att tänka på. Och kan jag tillgodoräkna mig min halva mattekurs? Hur ska jag hinna få tag på alla intyg och skicka in en ansökan innan 15/10? Säga upp lägenheten. Panik över uppgifter på jobbet med skarp deadline, och materialleveranser som görs i sista stund. Måste handla kläder och en födelsedagspresent imorgon, men orkar troligen inte. Och hur ska jag orka vara social med Sambons föräldrar som kommer på besök imorgon, när jag är helt död?
Ja, det är otroligt mycket att tänka på. Jag avskyr verkligen hela livet just nu. Men lugn, det är bara tillfälligt, det vet jag. Information overload. Så snart saker börjar klara upp sig mår jag förhoppningsvis bättre.
2005-10-07
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tack för ditt fina inlägg! :) Och du, luuugn, visst gick det väl hur bra som helst tillslut?
(Att somna kl 18.00 en gång i månaden gör väl inget)
Hej Trisan, kul att se dig här också! ;-) Det löste sig till slut, efter att jag lyckats beta av lite saker på att-göra-listan. Det känns en aning lugnare nu, mycket tack vare att jag fått saker gjorda redan, fast det är länge kvar till flytten. Bl.a. fick jag ju in ansökningarna om studier. Just för tillfället längtar jag rätt duktigt!
PS. Det var riktigt, riktigt skönt och välbehövligt att få sova den där stunden.
Skicka en kommentar