Efter långhelgen (4½ dagar) är jag så tillbaka på kontoret igen. Vardagen är redan väldigt uppenbar, och vetskapen om att det är tio veckor till påsk och nästa ledighet gör det inte lättare. Men jag vet att det brukar gå fort att komma in i rutinerna, och veckorna kommer säkerligen att rusa fram.
Helgen som gick var synnerligen lugn. Jag har mest sovit länge och inte gjort så himla mycket mer. Sambon och jag blev bjudna på middag hos F&J och deras lilla A på fredagkvällen, vilket var trevligt. Vi träffar dem ungefär en gång om året, vilket är på tok för sällan. Jag måste bli bättre på att själv ta initiativ.
Bär med mig mobilen vart jag än rör mig i huset. Tvättmaskinen är troligen på ingående idag och de skulle ringa från transportföretaget innan den landar utanför porten hemma. Jag har lejt två starka arbetskamrater till att hjälpa mig att baxa upp maskinen de två trapporna till lägenheten. Puh, det verkar som att det löser sig trots allt - igår hade jag en mindre kris när jag lagt mig för att ta ett varmt bad. Det blev inte så avslappnande då paniken kom och jag tjoade till Sambon som satt i vardagsrummet. Det var verkligen kaos i huvudet just då, men till sist fick jag en snilleblixt... som tur var! Men om maskinen skulle levereras först imorgon blir det kris på nytt, för då har jag ingen som kan hjälpa mig... aargh.
Nej, det var svårt att få något skrivet. Kanske för att jag inte har något nytt att förtälja. Nåväl, ska återgå till rapporterna. So long!
2005-01-10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar